Att det ska vara så svårt...eller rättare sagt: Att det var så lätt att åka dit igen!
Jag strulade tilld det med godis för ca 2 månader sedan. Började äta det där giftet igen och visst, i början märkte jag inte något särskillt utom att det var förfärligt mumsigt.

Men efter ett litet tag kom humörsvägningarna, tröttheten & orkeslösheten tillbaka som ett brev på posten.
Ca.3 veckor tog det att åka ner i samma beroendehål som jag suttit i hela mitt korta liv. Skrämande!!
Jag hade räknat med att det skulle vara lätt att falla dit men att det var så himla lätt det hade jag aldrig kunnat ana. Än värre att behöva bli "avgiftad" igen...

Jag fick en otäck blackout för 8 dagar sedan & det var då jag insåg hur farligt beroendet faktiskt är för mig.

Nu har jag dock varit sockerfri i en vecka.
Huvudvärken börjar lägga sig, svettningarna har avtagit & jag har inte riktigt lika kraftiga humörsdippar.
Men än är det en lång väg att gå...

Jag tar en dag i taget. Kämpar mot suget, äter lite förmyket av allt annat för att kväsa det vilket i sin tur leder till viktökning, men jag får väl ta den skiten nu. Jobbar på´t som sagt...
Det värsta är att jobbet strulade till sig precis samtidigt & där får jag inte visa några beroende tendenser. Där ska jag enbart vara proffs på det jag gör. Tycker att jag har skött det hyfsat iaf.
Återkommer om det,
Kram!